Jag gör det.
Dina vänner gör det.
De allra flesta gör det.
Jag pratar om prokrastinering, det vill säga tendensen att skjuta upp sina uppgifter.
Så om du vet med dig att du borde ta itu med något annat i stället för att läsa den här texten är du i gott sällskap.
Inte desto mindre ställer prokrastinering till stora problem. När vi inte tar itu med det vi borde skapar det en rad olika bekymmer.
Den mest uppenbara är att vi samlar på oss högar med ogjort arbete som växer sig större och större för varje gång vi skjuter upp.
De där högarna har dessutom en tendens att ge oss dåligt samvete och stjäla en hel del mental energi.
Med andra ord är prokrastinering inget att rekommendera för den som vill få fler saker gjorda och må bra under tiden.
Men det finns saker du kan göra för att komma tillrätta med ditt uppskjutande om det är något som du lider av.
I den här artikeln ska du få lära dig ett enkelt knep för att komma igång med även den mest seglivade surdegen, så att du minskar ner på ditt uppskjutande och får fler saker ur händerna.
Vilka uppgifter skjuter du upp?
Även om du prokrastinerar lite då och då är jag ganska säker på att du inte skjuter upp alla dina uppgifter. En del åtaganden är lättare att ta tag i än andra.
I första hand brukar vi skjuta upp uppgifter som vi upplever som lite tråkigare och svårare än andra.
Om du till exempel har tagit på dig att måla om sommarstugan och inte är speciellt road av den typen av uppgifter, och inte heller vet hur du ska gå tillväga, är risken stor för att huset kommer att stå omålat även framöver.
Om du däremot tycker att målning är både roligt och avkopplande och dessutom har en plan för hur du ska gå tillväga, kommer det förmodligen att vara ganska enkelt att komma igång.
Inte så svårt som vi ofta tror
Detta säger sig på sätt och vis självt.
Men det som är lite lurigt i sammanhanget är att vi ibland tror att en uppgift kommer att vara tråkigare och svårare än vad den faktiskt är, och att vi därför prokrastinerar helt i onödan.
Du har säkert varit med om att skjuta upp en uppgift, och när du väl har tagit itu med den har du tänkt att ”det här var ju inte så farligt”.
En viktig pusselbit är med andra ord att ta det första klivet, annars kommer du aldrig att få den upplevelsen.
Detta funkar ungefär som en rymdfärja. Det sägs att en stor del av den energi som en rymdfarkost gör av med går åt till att få den att överhuvudtaget lyfta på grund av gravitationen.
När den väl har lättat från marken går det betydligt lättare att komma vidare.
Det gäller även när det handlar om prokrastinering. När vi väl har startat kommer ofta motivationen av sig självt och det går av bara farten.
Men dit kommer vi aldrig om vi inte tar det första steget.
En del av lösningen handlar med andra ord om att ”lura” sig själv att sätta igång.
När du väl har gjort det, ökar sannolikheten för att du kommer att fortsätta med uppgiften tills du är klar.
Så låt oss titta på ett enkelt sätt att göra detta i praktiken.
Tre steg för att sätta stopp för prokrastinering
Steg 1: Det första steget handlar om att välja ut den uppgift som du skjuter upp och som du vill ta tag i.
Kanske handlar det om att göra klart deklarationen eller bokföringen, att måla om i gillestugan eller att ringa ett samtal som du länge har funderat på att göra men som inte har blivit av.
Steg 2: Det andra steget är att fundera ut det minsta steget du kan ta för att bli klar med din uppgift. När det gäller deklarationen kanske det handlar om att ta fram alla papper eller att kolla upp en viss uppgift.
När det gäller att måla om i gillestugan kanske det handlar om att googla fram olika typer av färgförslag.
Och när det gäller att ringa någon kanske det handlar om att ta fram hans eller hennes telefonnummer.
Steg 3: Det tredje steget handlar om att genomföra denna första lilla miniuppgift för att komma närmare ett slut på uppgiften.
Med andra ord att helt enkelt genomföra det första steget, oavsett om det handlar om att ta fram ett papper, googla fram färgprover eller att leta fram någons kontaktuppgifter.
När du väl har gjort detta ger du dig själv helt enkelt valmöjligheten att fortsätta med nästa steg eller inte.
I många fall kommer du då märka att du gärna jobbar vidare med uppgiften eftersom den inte var så besvärlig som du hade tänkt dig.
Dessutom kommer du förmodligen att känna dig lite mer motiverad att fortsätta när du väl är igång och märker att det inte var så farligt som du hade föreställt dig.
Så får du detta att fungera
För att du ska kunna unna dig att fortsätta med uppgiften vid ett annat tillfälle krävs det förstås att den inte är så brådskande.
Men när det handlar om uppgifter som vi skjuter upp är det ju för det mesta sådant som det inte är så bråttom med. När det väl börjar brinna i knutarna har vi en tendens att ta itu med det i alla fall.
Det är ju just vår prokrastinering som gör att det blir brådskande överhuvudtaget.
För att detta ska fungera är det också viktigt att du tillåter dig själv att sluta efter att den första uppgiften är klar.
Den här metoden kommer inte att fungera i det långa loppet om du tvingar dig att fortsätta med uppgiften när väl den första streckan är avklarad.
Då kommer du att komma ihåg det nästa gång som du har tänkt dig att använda den här tekniken, och då kommer den att tappa sin funktion efter ett tag.
Så känn efter hur det känns när du har klarat av den första deluppgiften. Om du då inte känner för att fortsätta måste du ge dig själv tillåtelse att fortsätta med uppgiften vid ett annat tillfälle, exempelvis i morgon.
Men som sagt, sannolikheten för att du kommer att vilja fortsätta är ganska hög.
Avslutning
Prokrastinering är förmodligen en av de vanligaste utmaningarna när det handlar om tidshantering och personlig effektivitet.
Hur effektiva vi än är i många andra sammanhang är detta något som de flesta av oss gör oss skyldiga till lite då och då.
Att fundera på vad det minsta steget i en uppgift är och sedan ta det steget är ett bra sätt att komma tillrätta med detta.
I många fall kommer du att vilja fortsätta med uppgiften och innan du vet ordet av har du fått massor av saker ur händerna och blivit en surdeg fattigare.
På köpet frigör du en hel del mental energi och slipper gå omkring och fundera på sådant som du vet att du borde göra men inte gör.
Om du verkligen tar till dig det här knepet och använder de steg som du nu har fått lära dig har den tid du lagt ner på att läsa den här artikeln varit väl investerad tid – även om du egentligen hade tänkt dig att göra något annat.
Vill du veta mer?
Det här lilla knepet är bara ett av många sätt att komma tillrätta med prokrastinering.
Om du vill lära dig mer om detta, ta en titt på min bok ”Personlig effektivitet: En handbok i konsten att få mer gjort på några timmer än vad andra hinner på en dag”.
Där hittar du ett helt kapitel med inte mindre än tolv smarta sätt att komma tillrätta med uppskjutande.
Klicka här för att läsa mer och beställa boken.